Pedagogik 1

Barn ärver fysiska egenskaper som utseende och längd, men även talanger, ex musikalitet men även personlighetsdrag som temperament.

Miljön påverkar också mycket, social och ekonomisk status kan avgöra vilka möjligheter barnet har att utvecklas. Familjen och andra i barnets omgivning har stor inverkan på barnets utveckling. Samhälle, politik och värderingar spelar också stor roll.

Kritiska perioder är utvecklingsfönster då rätt erfarenheter måste ske för att utvecklingen ska bli normal. Om stimulansen uteblir kan effekten inte fullt ut kompenseras senare i livet.

Att tidigt få en trygg anknytning är viktigt för barnets sociala och emotionella utveckling. Att växa upp med trygghet, empati och en god självkänsla främjar positiv utveckling. Trygga relationer med familj, vänner och pedagoger är jätteviktigt.

Uppväxtmiljön påverkar framtida livsval genom att forma värderingar, sociala färdigheter, motivation och tillgång till resurser. Familjen och skolan påverkar utbildningsval, yrkesval, livsstil och socialt beteende och kan både öppna upp men även begränsa möjligheter i livet.

Stöd och stimulans är avgörande för lärande under hela livet. I skolåldern främjar det kunskap, utvecklig och självständighet. Under ungdomen främjar det kritiskt tänkande och social mognad och hos äldre främjar det – det livslånga lärandet.

Livslång lärande innebär att vi genom hela livet fortsätter att lära oss saker. Pedagogiskt främjas detta genom att skapa goda grunder för nyfikenhet, ge eleverna ansvar och inflytande, ge återkoppling och reflektion, utveckla digital kompetens samt att vara en förebild och visa att en själv lär sig nya saker.

Kunskap är resultatet av lärandet, alltså det man kan.

Lärande är den process vi tar till oss kunskap och utvecklas.

Undervisning är planerade aktiviteter för att stödja lärandet.

Utbildning är det organiserade systemet för hur undervisning sker.

Det handlar om hur man undervisar, hur vi bemöter och agerar i relation till barn. Hur vi bemöter barnen, kommunikationen, ledarskap i klassrummet, relationsbyggande och hur misstag hanteras. Detta kan påverka eleverna positivt och vi har en positiv approach, eller negativt om man har en negativ approach. Den positiva approachen kan ge ökad motivation, tryggare elever och en bättre inlärning.

Pedagogiskt ledarskap handlar om att leda människor i lärande. Fokuset ligger på utveckling och kunskap, inte på resultatet. Det innebär att skapa trygghet och studiero, bygga relationer, motivera och engagera. Anpassa undervisningen efter individen, tydliga mål och tydlig struktur. Få eleverna att vilja lära sig saker. Pedagogiskt ledarskap fokuserar på människor och lärande, inte papper, system och struktur som det gör inom administrativt ledarskap.

Teorier om ledarskap tillämpas i pedagogiskt arbete genom hur pedagogen organiserar undervisning, sätter regler, skapar relationer och ger elever inflytande. Ett auktoritärt ledarskap syns i strikt kontroll och tydliga order, ett demokratiskt ledarskap i delaktighet, samarbete och gemensamma regler, medan ett låt-gå-ledarskap märks genom brist på struktur och tydlighet. I praktiken visar sig ledarskapet i hur pedagogen skapar trygghet, motivation och studiero.