1a: Förklara hur kalcium, vitamin D, kortisol och östrogen påverkar benremodelleringen
Kalcium och vitamin D är viktiga för benmineralisering och normal benremodellering. Vitamin D ökar upptaget av kalcium från tarmen, brist på vitamin D och kalcium leder till sänkt bentäthet. Östrogen hämmar osteoklasternas aktivitet och minskar bennedbrytningen. Efter menopaus minskar östrogennivåerna vilket leder till ökad benresorption. Kortisol hämmar osteoblasterna, ökar osteoklasternas aktivitet och minskar kalciumupptaget, vilket leder till ökad bennedbrytning.
Beskriv patofysiologiska processen vid osteoporos och koppla till patientens symtom
Osteoporos innebär att benmassan minskar och att skelettets mikroarkitektur försämras. Osteoklasterna bryter ned mer ben än osteoblasterna hinner bygga upp. Det gör skelettet skört och ökar risken för frakturer. Hos Kim har det lett till ryggsmärta och minskad kroppslängd på grund av kotkompressioner.
Beskriv hur alendronsyra/bisfosfonat påverkar osteoklaster och benresorption samt vilken effekt det har på benmassan
Bisfosfonat hämmar osteoklasternas aktivitet och minskar benresorptionen. Det leder till att benmassan bevaras eller ökar och risken för frakturer minskar.
Beskriv vilken information du ger patienten om hur läkemedlet ska tas samt varför instruktionerna är viktiga (bisfosfonat)
Patienten ska ta läkemedlet på morgonen fastande med ett helt glas vatten och sen stå eller sitta upprätt i minst 30 minuter. Tabletten får inte tas tillsammans med mat eller andra läkemedel då upptaget försämras. Instruktionerna är viktiga för att minska risken för irritation och sår i matstrupen samt för att säkerställa god effekt.
Vilka råd ger du till patienten gällande fysisk aktivitet, kost och fallprevention och varför åtgärderna är viktiga utifrån sjukdomstillståndet? (osteoporos)
Jag uppmuntrar patienten till regelbunden fysisk aktivitet som promenader, styrketräning och balansträning eftersom belastning stärker skelettet och förbättrar muskelstyrka och balans. Kosten bör vara rik på kalcium och vitamin D (mejeriprodukter, gröna bladgrönsaker & fisk). Solexponering hjälper kroppen att bilda vitamin D. Fallprevention är viktigt och kan vara halkskydd, bra skor, borttagning av mattor och god belysning i hemmet, de åtgärderna minskar risken för fall och frakturer.
Beskriv 2 medicinska behandlingar som kan bli aktuella och motivera varför de ger utifrån patientens tillstånd (höftfraktur)
1. Smärtlindring (opioder eller nervblockad) för att minska smärta och möjliggöra mobilisering samt minska stresspåslag.
2. Trombosprofylax med lågmolekylärt heparin för att förebygga djup ventrombos och lungemboli eftersom patienten är immobiliserad inför operationen.
2. Trombosprofylax med lågmolekylärt heparin för att förebygga djup ventrombos och lungemboli eftersom patienten är immobiliserad inför operationen.
Beskriv 3 viktiga kontroller och åtgärder i det akuta skedet samt motivera varför utifrån komplikationer (instabil bäckenfraktur)
1. Kontroll av blodtryck, puls och cirkulation eftersom instabila bäckenfrakturer kan orsaka stora inre blödningar och leda till cirkulatorisk chock.
2. Stabilisering av bäckenet med bäckengördel eller bäckenbinda för att minska blödning och stabilisera frakturen.
3. Kontroll av neurologi och cirkulation i benen för att upptäcka nerv eller kärlskador som kan uppstå vid bäckenfrakturer.
2. Stabilisering av bäckenet med bäckengördel eller bäckenbinda för att minska blödning och stabilisera frakturen.
3. Kontroll av neurologi och cirkulation i benen för att upptäcka nerv eller kärlskador som kan uppstå vid bäckenfrakturer.
Beskriv 3 viktiga post-op kontroller som du ska utföra direkt efter patientens återkomst till avdelningen? (Bäckenfraktur + kompartmentsyndrom)
1. Kontroll av vitalparametrar (NEWS) för att upptäcka blödning, infektion eller annan försämring tidigt.
2. Kontroll av operationsområdet och förband för att upptäcka blödning eller infektion.
3. Kontroll av distal cirkulation, motorik och känsel i benen för att upptäcka cirkulationspåverkan eller nytt kompartmentsyndrom.
2. Kontroll av operationsområdet och förband för att upptäcka blödning eller infektion.
3. Kontroll av distal cirkulation, motorik och känsel i benen för att upptäcka cirkulationspåverkan eller nytt kompartmentsyndrom.
Beskriv patofysiologin vid artros.Ange och beskriv vanliga symtom och kliniska tecken vid artros.Redogör för icke-farmakologiska behandling vid artros.
Artros innebär att ledbrosket successivt bryts ned och blir tunnare. Det subkondrala benet förändras och blir förtjockat, samtidigt kan osteofyter kan bildas. Inflammation kan uppstå i ledkapsel och omgivande strukturer vilket bidrar till smärta och stelhet. Vanliga symtom är belastningssmärta, stelhet, nedsatt rörlighet och ibland svullnad. Patienten kan få svårt att gå, klä sig eller utföra vardagliga aktiviteter.Icke-farmakologisk behandling innefattar fysisk aktivitet för att stärka muskler och förbättra ledfunktion. Viktnedgång vid övervikt minskar belastningen på lederna. Hjälpmedel som käpp eller ortoser kan avlasta leden. Patientutbildning är viktig för att öka förståelsen för sjukdomen och förbättra egenvården.
Förklara vad glaukom innebär. Förklara hur ögondropparna verkar för att sänka trycket i ögat (prostaglandiner/betablockerare)
Glaukom innebär att synnerven skadas, ofta på grund av förhöjt intraokulärt tryck. Trycket uppstår när avflödet av kammarvatten inte fungerar normalt. Den ökade belastningen på synnerven leder till successiv synfältsförlust och kan utan behandling orsaka permanent blindhet. Prostaglandiner ökar avflödet av vätska från ögat medan betablockerare minskar produktionen av kammarvatten. Båda behandlingarna sänker trycket i ögat och skyddar synnerven från ytterligare skador.