Skip to main content

1. Vad betyder begreppet rättskälla?

Begreppet rättskälla är en källa som används för att ta reda på vad gällande rätt är och för att tolka rätten.

Exempel på rättskällor är:
Lagar
Förarbeten
Domar

2. Förklara normhierarki/regelverkets hierarki

Är att rättsregler är ordnade i en rangordning, där vissa regler är viktigare och har företräde framför andra.

Grundlagar (Sverige har 4 stycken).
Lagar (“vanliga” lagar, t.ex. brottsbalken, skollagen).
Förordningar (beslutas av regeringen, får inte strida mot lag eller grundlag).
Föreskrifter (beslutas av myndigheter, måste följa både lag och förordning).
Allmänna råd, förarbeten och doktrin.

3. Vad är legalitetsprincipen och på vilket sätt är den viktig i praktiken?

Legalitetsprincipen betyder att alla åtgärder en myndighet tar måste ha stöd i lag.
Lagar måste vara nedskrivna och tillräckligt tydliga.
Inte kunna straffas i efterhand för en handling som inte var brottslig när den begicks.

Den är viktig i praktiken för att skydda människor från oförutsägbarhet och godtycklighet, även för att skydda individen mot maktmissbruk och för att medborgare kan i förväg veta vad som är tillåtet och förbjudet.

Hur hänger rättssäkerhet ihop med likhetsprincipen, saklighetsprincipen och objektivitetsprincipen?

Rättssäkerhet uppnås genom att myndigheter följer likhetsprincipen, saklighetsprincipen och objektivitetsprincipen. Dessa principer säkerställer att beslut fattas på lika villkor, med sakliga grunder och utan partiskhet, vilket skyddar individen mot godtycke.

Likhetsprincipen: Förhindrar orättvis särbehandling
Saklighetsprincipen: Ser till att beslut bygger på fakta.
Objektivitetsprincipen: Skyddar på partiskhet och korruption.

5. Vad innebär proportionalitetsprincipen?

Myndigheter får endast vidta åtgärder om det finns skäl att tro att det leder till önskat resultat.
Åtgärden får aldrig vara längre än vad som behövs. Om mindre ingripande åtgärder finns ska de användas. Finns angett i flera olika lagar, till exempel. LVU och LVM.

6. Förklara begreppet jäv.

Jäv betyder att en person inte får vara med och ta beslut, eftersom den kan vara partisk, Det kan finnas risk att personen inte är helt neutral.
En person är jävig:
Ärende som rör familj, nära vän, man själv tjänar på beslutet m.m.

Den som är eller befaras vara jävig ska själv uppmärksamma detta och anmäla till en överordnad.

7. Barnets bästa, vad innebär det?

Barnets bästa innebär att barnets välbefinnande, trygghet och utveckling alltid ska sättas i första rummet när beslut fattas som rör barn.

När myndigheter, domstolar eller andra vuxna fattar beslut ska de alltid tänka på: hur beslutet påverkar barnet, ta hänsyn till trygghet, omsorg och stabilitet, respektera barns rättigheter.
Principen finns i lagstiftningen och barnkonventionen.

8. Beskriv och diskutera grundläggande principer och intentioner med SoL.

SoL är en ramlag som visar hur socialtjänsten ska arbeta. Den handlar om mål och värderingar. Syftet är att människor ska få trygghet, goda levnadsvilkor och möjlighet att delta i samhället. Byggs på flera viktiga principer och hjälp ska i första hand ges frivilligt.

Socialtjänsten ska se hela personens situation och inte bara ett enskilt provblem.

När beslut rör barn så ska barnets bästa vara viktigast.

Insatser ska göra livet så normalt som möjligt. Alla ska behandlas lika och besluten ska vara rättvisa och gå att överklaga.

Tanken med lagen är att ge hjälp på ett respektfullt och förebyggande sätt men eftersom den ger stort tolkningsytrymmen kan den ibland tillämpas på olika sätt

9. Vilka slags insatser kan ges enligt SoL? Vad är skillnaden på behovsprövade insatser och insatser utan behovsprövning?

Socialtjänsten kan ge stöd till olika grupper, till exempel barn och unga, äldre, personer med funktionsnedsättning, personer med missbruk, anhöriga, våldsutsatta och skuldsatta personer.

En del insatser kräver att socialtjänsten först utreder och bedömer personens behov och fattar ett biståndsbeslut innan hjälpen ges — det kallas behovsprövade insatser.
Andra insatser kan erbjudas utan behovsprövning, vilket betyder att personen kan få stöd direkt utan att först bli utredd och få ett formellt beslut. Kommunen bestämmer vilka insatser som ska finnas utan behovsprövning, och dessa syftar ofta till att göra hjälpen mer tillgänglig och förebyggande

10. Vad avses med försörjningsstöd?

Försörjningsstöd är ett ekonomiskt stöd från kommunen som finns som sista skyddsnät för den som inte kan försörja sig själv och inte får tillräckligt från andra bidrag eller inkomster.
Det är behovsprövat, vilket betyder att socialtjänsten gör en individuell bedömning av din ekonomi, dina inkomster och tillgångar innan du kan få det. Stödet ska hjälpa dig att klara nödvändiga kostnader som mat, kläder, boende och andra grundläggande utgifter när du inte kan försörja dig på egen hand.