Skapas av inre scheman är en central aspekt av barns utveckling enligt Jean Piaget. Förklara vad ett shema är.
En central del i hans teori är att barn organiserar sin kunskap i så kallade scheman, alltså mentala strukturer för hur de förstår världen.
Enligt Piagets teori om kognitiv utveckling genomgår alla människor ett antal stadier som alla karakteriseras av specifika förmågor och begränsningar. a. Vilka är de fyra stadierna? b. Vad karakteriserar förmågor och eventuella begränsningar under dessa stadier?
A: Jean Piaget delade in utvecklingen in i fyra stadier som är sensomotoriska stadiet (0-2 år), preoperationella stadiet (2-7 år), konkreta-operationella stadiet (7-11 år) & formellt-operationella stadiet (11-12 år).
B: I det sensomotoriska stadiet (0–2 år) lär sig barnet genom sina sinnen och rörelser och utvecklar förståelse för att saker finns kvar även när de inte syns. I det preoperationella stadiet (2–7 år) utvecklas språk och fantasi, men tänkandet är ännu inte logiskt. I det konkret-operationella stadiet (7–11 år) börjar barnet tänka mer logiskt, men främst kring konkreta saker. I det formellt-operationella stadiet (från cirka 11–12 år) kan individen tänka abstrakt och resonera kring hypotetiska situationer. En viktig poäng hos Piaget är att barn behöver nå en viss utvecklingsnivå för att kunna förstå vissa saker.
B: I det sensomotoriska stadiet (0–2 år) lär sig barnet genom sina sinnen och rörelser och utvecklar förståelse för att saker finns kvar även när de inte syns. I det preoperationella stadiet (2–7 år) utvecklas språk och fantasi, men tänkandet är ännu inte logiskt. I det konkret-operationella stadiet (7–11 år) börjar barnet tänka mer logiskt, men främst kring konkreta saker. I det formellt-operationella stadiet (från cirka 11–12 år) kan individen tänka abstrakt och resonera kring hypotetiska situationer. En viktig poäng hos Piaget är att barn behöver nå en viss utvecklingsnivå för att kunna förstå vissa saker.
Förklara vad den proximala utvecklingszonen (the zone of proximal development) är enligt Vygotsky.
Lev Vygotskij (1896–1934) hade en annan syn och menade att lärande sker i samspel med andra människor. Han tyckte alltså att vi inte utvecklas ensamma, utan tillsammans med andra genom språk och kultur. Han introducerade begreppet proximala utvecklingszonen, som handlar om vad en elev kan klara med hjälp av någon mer kunnig, exempelvis en lärare eller kompis. Det visar att stöd och samarbete är viktigt för lärande.
Behaviorismen beskriver inlärning som en relativt permanent förändring i beteende som en funktion av erfarenhet och övning. Beskriv vad operant betingning är
Operant betingning betyder att vi lär oss genom konsekvenser. Om något bra händer efter ett beteende vill vi göra det igen, och om något dåligt händer vill vi undvika det.
Förstärkning gör att ett beteende ökar. Positiv förstärkning är när man får något bra, till exempel när ett barn får godis efter att ha städat sitt rum. Negativ förstärkning är när något jobbigt försvinner, till exempel när man tar en tablett och huvudvärken går över.
Bestraffning gör att ett beteende minskar. Positiv bestraffning är när man får något jobbigt, till exempel kvarsittning efter att ha stört lektionen. Negativ bestraffning är när något roligt tas bort, till exempel när ett barn förlorar sin lektid efter att ha brutit mot regler.
Förstärkning gör att ett beteende ökar. Positiv förstärkning är när man får något bra, till exempel när ett barn får godis efter att ha städat sitt rum. Negativ förstärkning är när något jobbigt försvinner, till exempel när man tar en tablett och huvudvärken går över.
Bestraffning gör att ett beteende minskar. Positiv bestraffning är när man får något jobbigt, till exempel kvarsittning efter att ha stört lektionen. Negativ bestraffning är när något roligt tas bort, till exempel när ett barn förlorar sin lektid efter att ha brutit mot regler.
Vilken statistisk metod kan användas för att ta reda på om det finns ett samband mellan variabel x och variabel y?
Den statistiska metod som kan användas för att ta reda på om det finns ett samband
mellan variabel x och variabel y är en korrelationsstudie.
mellan variabel x och variabel y är en korrelationsstudie.
Vilken typ av metod kan användas för att undersöka kausalitet mellan variabel x och variabel y?
För att ta reda på om x påverkar y kan man göra ett (kvasi)experiment. X är den variabel som forskaren ändrar eller manipulerar. Y är det som mäts för att se om det har påverkats. Genom att ändra x och sedan mäta y kan man undersöka om det finns ett orsakssamband mellan dem.
Förklara kortfattat vad som menas med termerna: a. Intern validitet b. Extern validitet c. Replikerbarhet
A: Intern validitet handlar om hur säkra vi kan vara på att det verkligen är den oberoende variabeln som orsakar förändringen i den beroende variabeln. Alltså om det finns ett tydligt orsakssamband och inte beror på något annat.
B: Extern validitet handlar om hur bra resultaten från en studie går att överföra till andra människor, platser eller situationer. Alltså om resultaten gäller bara i studien eller om de kan gälla för många fler.
C: Replikerbarhet betyder att en studie går att göra om igen och få samma resultat. Om andra forskare upprepar undersökningen och får liknande resultat är studien replikerbar.
B: Extern validitet handlar om hur bra resultaten från en studie går att överföra till andra människor, platser eller situationer. Alltså om resultaten gäller bara i studien eller om de kan gälla för många fler.
C: Replikerbarhet betyder att en studie går att göra om igen och få samma resultat. Om andra forskare upprepar undersökningen och får liknande resultat är studien replikerbar.